Kärleken i livet

Jag vill träffa min baby NU. Vi har en massa strul just nu. Det är inget dåligt mellan oss två men det finns typ andra som vill förstöra? Förstår inte riktigt varför andra ska göra det så svårt för oss två, som redan har det jobbigt som måste vara ifrån varandra hela tiden. Vi älskar varandra och vill vara tillsammans. Varför är det så svårt för andra att förstå?
Speciellt efter allting som hände i sommras. Hans breakup och nu är vi tillsammans igen. Jag har knappt hunnit tänka på hur lycklig jag är över det för nu kom det visst massa andra problem i mellan. Från hans sida så vill inte föräldern att vi ska träffas. Hon har inte sagt det rakt ut men allting tyder på det och jag blir så jäkla förbannad. Det är inte hennes sak att bestämma. Hon kan inte bestämma över vårat förhållande, speciellt inte när vi har varit tillsammans i 2.5 år. Det är bara sjukt. Så nästa gång vi ska träffas är i slutet på april (!!!!). Gissa om jag blir arg och trött. Men han ska iallafall komma hem till mig då, det är jag glad över. Jag kanske ska åka till honom två veckor innan så åker vi hem tillsammans, om biljetten inte är svindyr osv. Får se hur det blir. Måste ta ett snack då…

Det här tär verkligen..och ibland undrar jag om jag orkar. Men jag tänker inte låta någon annan förstöra för oss två när vi verkligen har hittat tillbaka till varandra. Eller jag har alltid velat vara med honom, men ni förstår. Nu är vi tillsammans och tänker vara det.

Känner mig som en barnunge ibland. Som hon tror hon kan styra och ställa över, men det här gör mig bara arg. Speceillt för att hon inte har pratat med mig innan jag åkte från honom för några veckor sen. Då kunde hon ha sagt allting till mig, varför hon inte vill att vi ska ses så ofta osv. Hon säger att det är pga hans skola, men jag förstör inte hans skolgång.
Jag är inte 14år längre, och inte Julien heller, jag är snart 22 och han 20. Hon kan inte styra över vårat förhållande, det ska jag se till att hon förstår.