Hösten kom med stormsteg. Jag vet att det inte är Halloween än, men jag kunde inte hålla mig! alla firar inte heller Halloween men det är mysigt med traditioner och att pynta lite i bloggen, sådant är roligast! Att få pyssla med grafiken… Så fort jag ska skriva lite på bloggen får jag typ:
Writer’s block is a condition, primarily associated with writing, in which an author loses the ability to produce new work or experiences a creative slowdown. The condition ranges in difficulty from coming up with original ideas to being unable to produce a work for years. Throughout history, writer’s block has been a documented problem.
Seriöst vet jag inte varför. Kanske för att jag inte vet vem som läser, vad jag ska skriva, om någon tycker att det är intressant, lite som en osäkerhet som kryper fram. Jag känner ändå en stor inspiration ibland men jag får inte utlopp för den, eftersom tiden inte finns och när jag väl ska göra något så går det inte. Suck. Känner ni igen er? Jag har inte tagit några bilder på länge, jag har tagit fram mitt stativ men sedan lagt undan det igen efter två dagar ståendes på golvet vid fönstret. Jag har tagit fram kameran men så har batteriet varit dött, laddat det i fem timmar men sen inte känt någon inspiration. Så har det sett ut länge.
Aja…Så kan det vara ibland!
Jag sitter vid mitt nya skrivbord och skriver. Jag köpte det på Jysk och det är jätte fint. En ny skrivbordsstol behövs också. Får se vilken det bli, inte bestämt mig än. Jag har köpt fina ny saker till min lägenhet. Snart är det inflytt, det är inte längre 11 månader kvar som det var i början, nu är det cirka 5 månader! Jag ska inhandla mig en ny fin säng och en TV, de stora sakerna som kostar lite mer, sen är det bara små saker
Imorgon ska jag träffa Elin och Michelle för en liten tur till Linköping. Äta ute och kolla i butiker, kanske hittar något fint!
Autumnal! En tjusig hatt jag fyndade på secondhand för 50 kr
En fin dag! Kunde nästan ha badat, hela jag, men gick bara i upp till låren eftersom jag inte hade med mig badkläder! Hjälpte Anneli på en fotografering, tillsammans med en kompis! En sån fin liten location! Knäppte såklart lite foton själv.
En liten strand utanför Vadstena och Hogstad..någonstans åt det hållet 🙂
Jag sitter på jobbet och skriver inläggningar och brådskande diktat. Jag tar en liten paus för att skriva ett kort blogginlägg! Jag jobbar halvnatt idag, jag började klockan 17.00 och slutar klockan 02.00. Tiden har faktiskt gått ganska snabbt. Nu är det bara några timmar kvar.
Kvällen har varit skapligt lugn, jag behövde inte sitta i receptionen idag. Jag har även receptionsarbete ibland, då tar jag emot patienterna som anmäler sig i receptionsluckan här på akuten, man får förklarar vad man söker för så registrerar vi dem. Ibland kan det vara väldigt stressigt att sitta i luckan. När man arbetar halvnatt så är det inte så ofta man sitter i luckan, eftersom vi har kanslister som gör det.
Det är en lite mysigare stämning på jobbet på natten, för det mesta kanske jag borde tillägga! 😉 Det är oftast en lugnare atmosfär.
Imorgon jobbar jag också halvnatt! Jag brukar sova ut till klockan 10.00-10.30! 🙂
Nu ska jag skriva vidare i journaler!
Sensommaren är här med fina solnedgångar och (ibland) ljummet varma kvällar! Som igår! Det var perfekta kvällen för en grillning med vänner. Vi satt ute en stund och det är jag glad för, för idag är det lovat storm ute! Det regnar redan…. Syrran hade lagat mycket goda Piña Colada drinkar! De var verkligen goda…
Jag har inte skrivit något riktigt inlägg efter att skolan tog slut, eller har jag? Man har liksom kastats in i allt, det har verkligen gått snabbt! Vissa kanske vill veta mer om min läges-uppdatering gällande jobbet och att skolan är slut. Att skolan är slut och att jag fick mina betyg i handen känns fantastiskt kul! Vad annars? 🙂 haha. Dock så kändes det även sorgligt och för er som har tyckt om att plugga så förstår ni nog när jag säger att jag skulle kunna plugga något igen! Eftersom man är i en speciell ”plugg-bubbla”, lite som ett annat liv, man har roligt. Visst så är det mycket att läsa och många frustrerande timmar och man önskar att allt bara skulle ta slut och åren ska passera så man får sin examen, men i slutändan så hade jag kunnat plugga lite till! Eftersom det är kul när man har en bra klass.
Jag hade en bra klass. Dock så var det bara jag jag som varit tvungen att flytta in till Nyköping för att studera. Alla andra bodde där eller hade cirka 30 minuter att pendla. Innan jag började plugga i Sörmland Nyköping så visste jag att jag ville flytta tillbaka till Östergötland och skaffa en jobb i Linköping efteråt, det hade hela tiden varit en plan för mig. Jag sommarjobbade i Nyköping under en sommar på psykiatrin och jag förälskade mig verkligen i det stället och alla arbetskamrater, ibland kan jag undra/känna att jag borde ha arbetat där istället.
Många av mina klasskamrater arbetar på samma sjukhus och till och med samma klinik. De har stöd av varandra och har roligt med varandra. Det saknar jag! Att gå in i arbetslivet med dem bredvid sig så man kan bolla funderingar och lösningar med.
Det blev iallafall akuten i Linköping. Det finns bra saker och dåliga saker. Just nu känns det lite motigt och besvärligt. Det känns lite som att…man undrar om det inte finns någon annan bättre plats att arbeta på. Jag tycker ändå om akuten eftersom det är mycket ob och olika arbetstider, arbetstiderna stör mig inte än så länge, att ha ett lite oregelbundet schema. Det kommer att bli ännu lättare sen när jag bor i Linköping och bara kan hoppa upp på cykeln och cykla iväg till jobbet! Jag har aldrig gillat att pendla och vill slippa det. Nu bor jag cirka 40 min från jobbet med tåg och buss.
Det känns lite som att man blev inslängd i arbetet, eftersom jag pluggade där i 8 veckor. Jag fick ju anställningen när jag fortfarande var på praktik, jag skrev på alla papper osv då. Jag var även den första i klassen som började arbeta heltid direkt, när skolan fortfarande höll på. Vi skulle ta examen den 15 juni och jag började jobba heltid 1 maj. Det var då vi höll på med endast vårat examensarbete och hade nästan inga lektioner alls, så jag flyttade tillbaka till Östergötland då och började jobba samtidigt. Detta är dock inget jag rekommenderar någon. Jag skulle inte göra om det! Det var jävligt jobbigt och stressigt rent ut sagt!
Men jag tycker att de slängde in mig i allt för fort. Min arbetsplats har inte varit särskilt hjälpsam med att skola in en ny person. Jag känner inte heller någon stark gemenskap. Man har fått klara allting själv och reda upp saker själv om det varit jobbigt och svårt. Jag känner inte det där stödet som jag vill ha. Så känner jag än, men nu börjar jag kunna det mesta. Det är dock väldigt tråkigt att det började så. Alla har inte varit hjälpsamma utan är i sin egen jobb-bubbla. Tråkigt! Jag känner att det finns bättre platser och bättre ledarskap! Eftersom jag varit på fyra praktikplatser innan, så jag har lite att jämföra med. Jag ger dock detta jobb en chans. Vi kommer även i september att byta lokaler. Hela akuten i Linköping flyttar till en ny del i huset. Det ska bli spännande och kanske blir rutiner och arbetssätt bättre! Därför stannar jag kvar. Så vill jag inte heller bara strunta i allt utan jag känner att det är en bra lärdom att stanna kvar på detta ställe. Det kanske blir bättre också?
På ett sätt känns det som att något saknas. Jag vill trivas mer på jobbet än vad jag gör nu. Så ska det inte kännas, det vet jag. Så om jag inte trivs till 100% om några månader..då kanske man ska söka sig vidare! Jag har även hört att det är bra att prova på många platser i början, många olika kliniker, man lär sig mer och kan välja vad man tycker bäst om. Så det är inte bara negativt.
