”Vår-ångest”

Nu när det börjar bli vår ute så drar alla på sig sina träningskläder och är ute och joggar, springer. Man ser folk lite här och var.
Vet inte hur det är för er men jag själv blir mer kroppsfixerad när det börjar bli sommar. Tror många känner så. Man tycker om sin kropp lite mindre och tycker att det hänger lite här och var haha Känns faktist lite besvärligt.

Jag fick panik när jag kollade på vågen idag. Och jag har alltid varit en sån person som har super lätt för att gå upp, och jäkligt svårt att gå ner. Jag är bara 1.47 lång, känns som om det gör det värre, brukar ibland tänka att om jag bara var några cm längre skulle allt jämna ut sig, nu hamnar allt på rövva och höfterna istället.

Vet inte riktigt vad jag vill komma fram till här. Bara att vårvädret drar med sig jobbiga känslor också. Jag har varit ute och sprungit varje vår/sommar sen ca. 2-3 år tillbaka. Inte flitigt varje år, men det här året känns det som man MÅSTE. Jobbigt hur mycket man kan störa sig på en dum siffra, men också sin livsstil. Vet att jag borde vara ute och röra på mig mer. Ska göra mitt bästa denna sommar och försöka hålla kilorna nere.