Inget internet
Internet strular hemma, är hos min syster nu. Därför bloggar jag inget dom här dagarna för det inte funkar där hemma. Inget kul att blogga då, inte kunna lägga in sina bilder och redigera i Photoshop Så ni får stå ut.
Internet strular hemma, är hos min syster nu. Därför bloggar jag inget dom här dagarna för det inte funkar där hemma. Inget kul att blogga då, inte kunna lägga in sina bilder och redigera i Photoshop Så ni får stå ut.
Var ute igår med Anna och gänget. Vi hade super kul. Massor av drinkar som vi blandande hemma hos Michelle, av lime, dom blev riktigt goda Hon kanske borde bli bartender haha.
Vi var även ute och käkade på en liten restaurang innan vi åkte in till Linköping och festa lite, skaka rumpa Lyckad kväll. Tack tjejor
Bilderna är tagna med min nya Nikon Coolpix S3000, finally! Den är jätte bra
Så nu blir det mycket bloggning med bilder!
Min lilla misse Daisy satt i köksfönstret, på bordet och spanade ut på en kråka som gick ute på gräset. Hon var så himla söt så jag sprang och hämtade kameran för att ta några bilder. Hon trodde att hon kunde gömma sig genom att huka sig bakom blommorna med nervikta öron! Såg så himla kul ut! GULLIG.
Hur vet man att man fortfarande är kär..
När man har kommit hem igen och man bara ler när man tänker på personen, känns som om hela jag ska sprängas av saknad, när man bara har varit ifrån personen en dag och det känns som 2 månader, som om dessa 3 veckor inte har existerat. När man sitter och chattar igen/pratar på Skype och man lixom bara känner hur kär man är, haha…Det blev inget bra inlägg. Svårt att försöka förklara starka känslor i text, när man verkligen vill förklara hur man känner.
Alla går vi igenom svåra stunder i förhållanden, även jag och Julien och ibland känns det väldigt jobbigt. Men man vet att man verkligen hör ihop när man träffas igen efter ca. 2 månader och allting känns så bra igen, för bra för att vara sant. Man vill inget mer än att bara vara med personen man älskar.
Efter en tid svalnar dom ’nykära’ känslorna, men det är så härligt när dom ibland kommer tillbaka, man vet att dom alltid finns där. Att man verkligen älskar personen lika mycket som i början, och även mer!
Distansförhållanden är svåra. Det vet ni som upplever samma sak. Min pojkvän bor i Tyskland och den 3 September har vi varit tillsammans i 2 år. Två långa år. Tiden har gått väldigt fort. Många månader ifrån varandra, men fler härliga och mysiga stunder tillsammans. Och mer blir det, tänker inte ge upp honom i första taget. Inte än, inte aldrig
Vet inte riktigt vart jag vill komma. Men känner alltid många känslor när jag kommer hem igen efter ha varit hos Julien. Man vill bara släppa allting och bara flytta dit till honom, men så kommer verkligheten ikapp en, eller mer rädsla? Om hur allting kommer att gå.
Tar en dag i taget Men jag vet att vi alltid kommer att vara tillsammans. Annars skulle vi inte stå där vi står idag. Han är min kärlek.
Jag kom hem från Julien i förrgår, i Måndagskväll, kändes lite konstigt, som det alltid gör att komma tillbaka till den vanliga vardagen. Hos honom känns det som om man är i himmlen Min lilla baby…Har ju tyvärr inga bilder från när jag var där, inte med Julien iaf, om vi inte hann spara typ 2 bilder innan vi tappade kameran .
Här är iaf några bilder från igår när jag Michelle, Christian och Anna var ute i Linköping. Vi skulle se på Shrek filmen i 3D. Innan vi gjorde det käkade vi lite och gick och drack smarriga drinkar Jag drack en Pina Colada, jätte god
Linnet köpte jag när jag var i Tyskland, inne på New Yorker när det var rea, visst är det fint
Käkade kycklingsallad
Mumma